Frejavård Råd & Nyheter

Den medicintekniska utvecklingen går allt snabbare, detta gäller inte minst ultraljudstekniken. I en artikel i Diagnostics  görs en genomgång av de senaste decenniernas teknikvinningar. Redan från början insåg många ultraljuds potential trots att bildkvalitén var begränsad. Dagens moderna ultraljudsutrustning har sett förbättringar inom alla områden som gjort ultraljud till en omistlig teknik inom många medicinska specialiteter. Inom bröst-diagnostiken är det inte minst den förbättrade bildkvalitén och möjligheterna till att framställa även små kärlstrukturer som gjort att det lättare att diagnostisera olika förändringar i bröstvävnaden. 

Och utvecklingen fortsätter med allt ökad hastighet, inte minst vad gäller användandet av artificiell intelligens. En av begränsningarna med ultraljud är beroendet av den som håller i ljudgivaren (transducern). Detta medför att tillgången till bröst-ultraljud är beroende av tillgången till ultraljuds-utbildad personal. Det pågår en utveckling med standardiserad, automatisk bildtagning men resultaten är blandade. 

En annan uppenbar fördel är att det i samband med en ultraljudsundersökning även görs en klinisk bedömning av ansvarig doktor genom aktuell sjukhistoria, inspektion och palpation av brösten. En av ultraljuds stora fördelar är också möjligheten att med stor säkerhet avfärda besvär som inte beror på bröstcancer. Oroliga kvinnor med ont i bröstet/brösten utan några kännbara knölar och ofarliga vatten-cystor är några av de tillstånd där ultraljud direkt kan avfärda misstanke om bröstcancer. 

Krävande och slitsamt arbete i kombination med ett fungerande vardagsliv gör att många kvinnor känner sig stressade. En vanlig fråga är om detta också påverkar riskerna att utveckla bröstcancer? 

Återkommande långvarig stress påverkar kroppens hormonsystem så att fler så kallade stresshormoner som till exempel epinefrin och norepinefrin frisätts, vilka kan ge ökat upphov till ökat blodtryck och hjärtfrekvens och även påverka kroppens blodsockernivåer och immunsystem. Personer som upplever långvarig stress i arbets- och vardagslivet har ofta huvudvärk, problem med sömnen, ångest och det finns forskning som visar en ökad mottaglighet för virusinfektioner ex COVID-19.

Men kan långvarig stress öka risken för bröstcancer? I en artikel från National Cancer Institute (NCI) i USA från 2022 görs en genomgång av olika vetenskapliga studier som inte kan finna något samband. 
Men även om vetenskapen inte kan finna något direkt samband mellan ett liv med återkommande stress och bröstcancer kan det finnas indirekta kopplingar. Kronisk stress kan leda till ohälsosamma beteenden som ökat intag av alkohol, tröstätande med åtföljande viktuppgång och ett stillasittande liv vilka i sin tur ökar risken för att utveckla bröstcancer. Att välja en livsstil som undviker återkommande långvarig stress är därför en självklar rekommendation.

Ett vanligt problem som vi ser hos våra patienter på Frejavård är smärta från ett eller bägge brösten. Smärtan kan vara pulserande eller ihållande och kan variera i styrka.
För en del kvinnor det bara ett irriterande obehag, för andra påverkar det livssituationen – påverkan på sömnen, smärta vid olika rörelser eller när man ligger på sidan. Gemensamt för de flesta kvinnor med olika typer av bröstsmärta är oron att det ska vara cancer. Om smärtan inte går över vill de snabbt få besked om det är något farligt eller ej. 

Många gånger är det svårt att direkt peka ut någon underliggande orsak, ibland går det dock att hitta tänkbara förklaringar, till exempel växande vätskefyllda hålrum – cystor-i bröstet eller en tydlig hormonell påverkan på bröstkörtlarna. Endast i enstaka fall är det en tumör som orsakar smärtan.

När vi på Frejavård genomför ett bröstultraljud går det i de flesta fall att avskriva misstankarna om att smärtan skulle orsakas av cancer. Undersökningen är ofarlig och omfattar både bröst och armhålor. En viktig fördel är samtalet med den undersökande doktorn som ger direkt besked i samband med undersökningen och som också kan ge råd och tips om olika typer av behandlingar. 

Många av patienterna hos Frejavård med anhöriga, vänner eller kollegor som fått diagnosen bröstcancer har frågor kring olika behandlingsalternativ för bröstcancer. Tidigare i år publicerades en artikel I den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology som redogjorde för rekommendationer från European Society for Radiotherapy and Oncology.

Nya behandlingsmetoder har ofta andra sätt att bekämpa tumörer, men de kan också ha andra biverkningar, jämfört med traditionell terapi. Många av nyheterna publiceras och görs sökbara via internet och social media vilket kan förvirra både patienter och andra berörda. Samtidigt finns det i många fall begränsat med studier om hur dessa nya mediciner påverkar samtidig annan behandling, till exempel tillsammans med olika typer av strålning. 

Den allt snabbare farmakologiska-, medicintekniska- och kunskapsutvecklingen ställer stora krav på deltagarna i de s.k. multidisciplinära konferenser, där onkologer, kirurger, patologer, radiologer och andra berörda deltar för att gemensamt diskutera olika behandlingsalternativ som sedan ska diskuteras med patienten. Artikeln i Lancet Oncology pekar på de multidisciplinära konferensernas stora betydelse och framgång men påpekar också att deltagarna ställs inför allt större utmaningar vad som bör och kan göras för varje enskild patient. Patienter som själva inhämtat information från internet kan av och till kräva behandlingsalternativ som det inte finns vetenskapligt underlag för och som måste bemötas på ett empatiskt och pedagogiskt sätt. 

Ny forskning, publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Radiology, undersöker hur mammografi och AI fungerar jämfört med kompletterande undersökning med bröstultraljud hos kvinnor med mammografiskt täta bröst. Resultaten visar att bröstultraljud hittar fler tumörer. Kompletterande bröstundersökning med ultraljud är viktigt för kvinnor med mammografiskt täta bröst. Svenska kvinnor mellan 40 och 74 års ålder erbjudes återkommande hälsokontroll med mammografi vart annat år men för kvinnor med täta bröst är möjligheterna för en kompletterande undersökning med ultraljud begränsad.

Begreppet ”täta bröst” baseras på den mammografiska bilden där bröstkörtelvävnad och bindväv bromsar röntgenstrålarna mer än den tredje komponenten i bröstvävnaden – fettväven. Eftersom många tumörtyper också bromsar
röntgenstrålarna kan en tumör i bröst med mycket bröstkörtelvävnad och bindväv bli svår upptäcka. Ultraljudsdiagnostik bygger på vetskapen hur ljudvågor studsar mot olika typer av vävnader och har lättare att upptäcka misstänkta förändringar i bröst med mycket bröstkörtelvävnad och bindväv. Många kvinnor med rikligt med bindväv/körtelvävnad har svårt att själva undersöka
sina bröst. Dessutom är de flesta knutor som kvinnorna själva kan känna ofarliga –
något som enkelt kan avslöjas med en ultraljudsundersökning.

En ny innovativ bröstavbildningsteknik har visat sig ha hög känslighet för att upptäcka cancer samtidigt som den avsevärt minskar sannolikheten för falskt positiva resultat, enligt en studie publicerad i Radiology: Imaging Cancer, en tidskrift från Radiological Society of North America (RSNA).

Mammografi som erbjuds vid mammografihälsokontrollen till kvinnor mellan 40 och 74 år i Sverige är en bra och kostnadseffektiv teknik men rikligt med bindväv och eller körtelvävnad i brösten (täta bröst) kan försvåra upptäckten av en cancer. Bröstultraljud och magnetkameraundersökning (MR) kan lättare upptäcka eventuell underliggande cancer och nu presenteras ytterligare en lovande teknik - Lågdos positronemissionsmammografi (PEM) som är en ny molekylär avbildningsteknik som ger förbättrad diagnostisk prestanda vid en stråldos som är jämförbar med den för mammografi.

Tekniken är fortfarande i ett tidigt skede och de nu publicerade resultaten omfattar bara 25 kvinnor. PEM visade prestanda som var jämförbar med MR och identifierade 24 av de 25 invasiva cancerformerna (96%). Dess falska positiva frekvens var endast 16 %, jämfört med 62 % för MR. Fler studier behövs för att se om de inledande resultaten håller i sig och om den nya tekniken kan bli ytterligare ett användbart diagnostisk verktyg.

Även om behandlingsresultaten för bröstcancer har förbättrats avsevärt genom nya forskningsbaserade terapier, är det fortfarande den näst vanligaste dödliga cancern hos kvinnor. En särskild utmaning vid behandling av bröstcancer är att sjukdomen återkommer. Även när behandlingen ser ut att vara framgångsrik och cancern anses vara borta, kan den återkomma flera år senare antingen lokalt eller i värsta fall genom att spridas till andra delar av kroppen. Det finns en misstanke att detta beror på en ”vilande bröstcancerceller”. Finska cancerforskare har upptäckt en mekanism som väcker dessa vilande bröstcancerceller och har också visat på en mekanism som avsevärt förbättrar behandlingsresultaten i experimentella modeller.

Forskargruppen ledd av Jukka Westermarck, professor i cancerbiologi vid Åbo Biosciences Center och InFLAMES forskningsflaggskepp vid Åbo universitet och Åbo Akademi, närmade sig denna forskningsfråga genom att behandla bröstcancerceller som är känsliga för behandling med HER2-hämmare i nio månader och genom att övervaka hur dessa cancerceller kunde återuppta sin tillväxt under behandlingen. Forskargruppen identifierade ett protein (DUSP6) som när det blockerades under cancerbehandlingen hindrade bröstcancercellerna att växa.

"Baserat på våra fynd kan blockering av DUSP6-proteinet därför ge en grund för effektiv kombinationsbehandling även i HER2 bröstcancerfall som redan har tappat svaret på behandlingen", säger professor Westermarck.

Regelbunden fysisk aktivitet på fritiden kan minska risken för bröstcancer för kvinnor före klimakteriet, enligt ny forskning finansierad av Breast Cancer Now.

Forskningen, som publicerades i Journal of Clinical Oncology, analyserade data från 19 studier från hela världen. Den tittade på nivåer av fysisk aktivitet och cancerdiagnoser bland 547 000 kvinnor som inte hade gått igenom klimakteriet.

Resultaten visade att de mest fysiskt aktiva kvinnorna hade 10 % mindre risk att utveckla bröstcancer före klimakteriet, jämfört med de minst fysiskt aktiva kvinnorna, definierade som de i de lägsta 10 % av fysiska aktivitetsnivåer. Deras analys tog hänsyn till andra riskfaktorer för bröstcancer och livsstilsbeteenden, såsom BMI, familjehistoria av bröstcancer, rökning och alkoholkonsumtion. Forskarna fann att det inte fanns någon specifik mängd fysisk aktivitet som kvinnor behövde genomföra för att se fördelar, men att ju mer tid de ägnade åt måttlig och kraftfull träning utanför arbetsrelaterad fysisk aktivitet, desto lägre risk för bröstcancer.

Hur fysisk aktivitet minskar risken för bröstcancer är inte helt förstått. Tidigare forskning tyder på att fysisk aktivitet kan sänka könshormoner som östrogen och testosteron, som tidigare har kopplats till ökad risk för bröstcancer. Fysisk aktivitet sänker insulinnivåerna och nivåerna av tillväxthormoner som kan uppmuntra bröstcancer att växa. Det minskar också allmän inflammation som har associerats med cancerutveckling och progression.